"Jag råkade höra att de talade om Räserbajs och att vi var på plats 14 på någon försäljningslista."

Förra månaden skrev jag om Definitivt 50 spänn 3 och på Facebook blev det lite diskussion om trallpunken från mitten av nittitalet. En fråga uppkom om vad det blev av Räserbajs. Jag tänkte att det här fick man gräva vidare i och tog kontakt med Erik Hjortstam, sångare och basist i Räserbajs när det begav sig.

Vad gör du idag och vet du något om vad de andra gamla medlemmarna i Räserbajs gör?
Med "gör" menar du? Jag gillar att klia mig i navelluddet och att spela Half-Life 1 :) Själv jobbar jag numera med att stötta musiker och andra kulturutövare, Rickard Stark är arkitekt och Martin Gustavsson är modedesigner tror jag. Och om vi tar trummisarna. Tobias Wiik arbetar numera som musikansvarig på Studiefrämjandet och lirar en del musik, Jocke Levin driver Pustervik i Göteborg och Joel Nadolski är vice VD för McDonalds på Gibraltar.

Ni la ner efter bara en fullängdsskiva, varför?
De första åren hade vi inga planer på någon fullängdare. Planerna var att släppa en massa 4-låtars vinyl-EPs men då äntrade skitformatet CD. Tog väl oss 6-7 år innan vi gjorde ett album om jag inte minns fel. Nästan 10 års total lycka och dröm efter dröm blev överträffad. Från att aldrig tagit i en bas till försäljningslistor, turnéer och slutligen Hultsfredsfestivalen inför fler människor än invånare i det lilla samhället där man en gång föddes. Där någonstans började vi bli ganska sugna på att göra annat och vi bestämde oss för att lägga ner Räserbajs. Vi spred ut oss runt om i världen och tappade kontakten.

Vilka är dina bästa minnen från Räserbajs-tiden?
Människorna, festerna, spelningarna, brudarna, fanzines, kassettdemo-bytande, brevväxlande... Det finns så mycket. Minns en tågresa från Stockholm till Alingsås på väg hem från någon resa i Europa. Jag hade varit borta någon månad och på den tiden surfade man inte runt på nätet, hade instant kontakt och update på allt och alla. I vilket fall så satt det ett gäng "Svenssons" framför mitt säte (mitt tankesätt på den tiden inför det hela). Jag råkade höra att de talade om Räserbajs och att vi var på plats 14 på någon försäljningslista. De talade varmt om låten "Fina flickor" som jag skrivit och som vi släppt precis innan jag åkt. Vi var rätt okända innan den 4 låtars-EPn. När jag kommit hem slog jag upp Alingsåsblaskan och där ser jag rubriken: "Rivstart för Räserbajs - före Ace of Base på försäljningslistorna!". Detta var starten på 90-talsvågen av trallpunken och också det tydligaste minnet. Många är dom, anekdoterna.

Jag tycker ert material håller bra än idag, vad tycker du själv?
Tidlös musik är lika aktuellt då som nu. Om inte än mer nu när vi har dessa pajaser som bestämmer över våra liv.

Ni fick mycket uppmärksamhet för ert bandnamn, hände det att ni ångrade namnet?
Aldrig.

Blir du ofta påmind om eller igenkänd från Räserbajstiden idag?
Det händer, särskilt i arbetet jag har. 

Hur ser du på trallpunkvågen i mitten av nittitalet såhär snart tjugu år senare?
Samma som den stundande och de som var före vår. Bra saker kommer alltid tillbaka även de dåliga.

Spelar du själv i band idag eller vet du om någon av de andra gör det?
Vissa av oss leker fortfarande musik. Själv kommer jag skriva låtar tills jag sprids i aska...

Vad lyssnar du på för musik idag?
Lyssnar på musik som väcker känslor, men mer ambient än punk helt klart. That Man.

Tack för svaren, Erik!